Ja, då var vi tillbaka til samtalsämnet vänner, bästa vänner. Jag har många vänner, absolut! Jag är hur nöjd som helst med mitt umgänge, både tjejer och killar, har vänner "överallt" i många städer. Mitt umgänge är ganska brett om man säger så. Man har någon/några vänner som man är lite närmre. Någon/några som betyder extra mycket för en, som man litar på allra mest och som man kan prata om vad som helst med. Mina bästa vänner vet vem dom är, så ska inte sitta och skriva en text om mina bästa vänner, men jag har en annan intressant sak att prata om. Och det är generellt när det gäller vänskap. 

 

Någonting som är ömsesidigt med vänskap och som ligger på bådas ansvar som vän och vän är att man ger och tar. Jag får någonting av mina vänner, jag får ut en vänskap som betyder mer än guld och de får min tillit, min vänskap och min humor (hehe) tillbaka. Att vara vänner handlar också om att göra prioriteringar. När dessa prioriteringar går emot normerna, det som är självklart blir jag irriterad och frustrerad. När man känner sig bortglömd. Eller nej. Inte bortglömd. Men, att en annan människa skiter i en. Då blir jag så arg och besviken. När man har gett och gett, så får man ingenting tillbaka? Man får inte ens ett sms, ett samtal, en "träff" tillbaka. Sånt gör mig besviken som vän, riktigt besviken. Nu vet personerna jag inte menar, vilka dom är, absolut. Jag pratar mest generellt. Det är klart att det är en eller flera faktorer som har fått mig att tänka på just denna grejen, men jag talar för många personer när jag säger att vänskap i många lägen handlar om prioriteringar och tillit. 

 

Det finns människor jag är otroligt besviken på. Som har gjort mig besviken tidigare, men ändå fått chanser, att få mig att ändra uppfattning. Då är frågan, vad gör man om en vän sedan inte håller det han/hon lovat? Lovat att höra av sig, lovat att finnas där när man mår dåligt och lovat att var en vän. Vad gör man? Det är någonting jag aldrig kommer få svar på. För jag tror inte riktigt det finns något riktigt svar på den frågan. Det är självklart individuellt, men dock. Jag är bara så otroligt trött på att ge och ge...